Epidemiolog Måns Rosén kritiserar Socialstyrelsens råd om alkohol

Enligt socialstyrelsens nya rekommendationerna ska hälso- och sjukvården erbjuda stöd till personer som dricker tio standardglas eller mer per vecka, eller fyra standardglas eller mer per tillfälle en gång i månaden eller oftare. Ephi har pratat med epidemiologen Måns Rosén som ifrågasätter Socialstyrelsens bedömning efter att ha granskat forskningen som ligger till grund för råden. 

 

— När Socialstyrelsen säger att risken är lägre för sjukdom eller förtida död ju mindre alkohol man dricker så stämmer det helt enkelt inte.

Orden är Måns Roséns. Rosén är epidemiolog och tidigare chef för Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen, tidigare generaldirektör på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och tidigare verksam vid bland annat Karolinska Institutet och Umeå Universitet.

Han säger det med anledning av de uppmärksammade nya gränsvärdena för riskbruk av alkohol till hälso- och sjukvården, som Socialstyrelsen uppdaterade och publicerade i september 2023.

Gränsen som Socialstyrelsen anser vara riskbruk är nu samma för kvinnor som för män: max tio standardglas alkohol per vecka, eller max fyra standardglas vid ett och samma tillfälle en gång i månaden. De nya riktlinjerna är inte direkt riktade till allmänheten, utan till sjukvården för att bedöma när stöd från sjukvården bör erbjudas för att hjälpa en patient att minska sitt alkoholbruk.

Socialstyrelsens kommunikation kring de nya riktlinjerna är tydlig: ju mer alkohol en person dricker, desto högre är risken för ohälsa eller till och med för tidig död. Det går inte att ange en gräns för när alkoholkonsumtionen är riskfri.

Men stämmer verkligen det?

För att förstå hur Socialstyrelsen kommit fram till att mindre alkohol alltid är bättre behövs lite bakgrund. Nästan alla vet att människor som dricker måttligt med alkohol har bättre hälsa än de som dricker mycket alkohol. Det är oomtvistat att en för hög alkoholkonsumtion kan ha helt förödande konsekvenser, både för den som dricker men också för människor runtomkring. 

Men mycket forskning har också länge visat att människor som dricker måttligt också verkar ha lite bättre hälsa jämfört med de som inte dricker alls. Det kan ha flera orsaker: det kan bero på någon effekt som alkoholen i sig har, men man kan också tänka sig att människor med måttlig alkoholkonsumtion har fler sociala kontakter än andra, vilket vi vet är bra för hälsan. Att nykterister har sämre hälsa skulle kunna bero på att de har färre sociala kontakter än andra, men också på att en del som inte dricker alls tidigare haft problem med alkohol. Men även om man rensar för dessa faktorer finns det i många fall ändå kvar en tendens till att människor med en måttlig alkoholkonsumtion har lite bättre hälsa än andra.

I kunskapsunderlaget som ligger till grund för Socialstyrelsens nya riktlinjer hänvisas till ny forskning. Den forskning som alltså ska visa att de tidigare resultaten om att måttligt drickande skulle kunna vara hälsosamt inte stämmer. Måns Rosén har läst kunskapsunderlaget och reagerar på att det inte är särskilt omfattande:

— Jag är förvånad över att kunskapsunderlaget är så tunt, och bland annat fokuserar mycket på andra länders rekommendationer. Det finns många systematiska översikter på området alkoholkonsumtion och hälsa, men den som Socialstyrelsen refererar till är tveksam, säger Rosén.

Den översiktsstudie som Rosén refererar till och som enligt Rosén haft stor påverkan på Socialstyrelsens nya bedömning är en artikel från januari 2023 som publicerades i tidskriften JAMA Network Open, och är en referens i Socialstyrelsens kunskapsunderlag. Det finns skäl att djupdyka i den artikeln.

Titeln är ”Association between Daily Alcohol Intake and Risk of All-Cause Mortality”, och den går igenom 107 andra studier som tillsammans omfattar 4,8 miljoner människor, vars alkoholkonsumtion och hälsa studerats. Det är alltså en så kallad metastudie, som använder och sammanställer andra studiers resultat och analyserar dem. Läser man som lekman under sammanfattningen så är resultatet av metastudien tydligt: 

”Low-volume alcohol drinking was not associated with protection against death from all causes.” 

Svårt att missuppfatta, kan man tycka. Enligt artikelns sammanfattning har låg konsumtion av alkohol ingen skyddande effekt, tvärtom vad många tidigare trott.

Men studien har fått kritik för hur den hanterar statistik. Kritik som Måns Rosén delar.

Studien skiljer mellan ”non-drinkers” (som vi kan kalla för nykterister) som alltså inte dricker alkohol alls, och ”low-volume drinkers” (som vi kan kalla måttliga alkoholkonsumenter) som dricker alkohol, men maximalt 24 gram ren alkohol om dagen. Det motsvarar två svenska standardglas: ungefär två små glas vin eller två 33 cl-burkar med starköl om dagen.

Studien analyserar den relativa risken för att dö för måttliga alkoholkonsumenter jämfört med för nykterister. Om resultatet hamnar över 1 så innebär det att den relativa risken för död är högre bland de som dricker måttligt jämfört med de som inte dricker alls. Den anger också ett konfidensintervall, alltså förenklat uttryckt en högre och en lägre gräns för resultatet som visar hur säker skattningen är. Ofta används i forskning av denna typ en konfidensgrad på 95 procent.

Relativrisken för måttliga konsumenter hamnar, kanske lite förvånande givet slutsatsen, på 0,86. Måttlig alkoholkonsumtion verkar alltså leda till en 14-procentig lägre risk för att dö jämfört med nykteristers dödsrisk. Konfidensintervallet ligger mellan 0,83 och 0,88.

— Men sedan tar studien nästa steg, och försöker att rensa bland så kallade confounders, alltså faktorer som kan samvariera med dödligheten och störa resultatet. En del av det är vettigt, typ att rensa för socioekonomi och rökning. Andra parametrar man tar med är mera tveksamma. Det är svårt att veta hur dessa parametrar interagerar med varandra, säger Måns Rosén.

När dessa parametrar räknats med så blir resultatet i stället 0,93. Det verkar alltså fortfarande vara sju procents lägre relativ dödlighetsrisk för måttliga alkoholkonsumenter. Men resultatet blir också mera osäkert, vilket visar sig i att konfidensintervallet ökar: det blir i stället 0,85-1,01. Det sträcker sig alltså på båda sidor om 1, om än med minsta möjliga marginal. Därav drar studien slutsatsen att det inte finns något signifikant resultat. Formellt är det sant.

— Nu har författarna använt konfidensgraden 95%. Men om man i stället använt konfidensgraden 92% så hade konfidensintervallet blivit lite mindre, och resultatet fortfarande visat att de måttliga konsumenterna hade en lägre relativrisk för dödlighet jämfört med de som inte dricker alkohol. Man kan alltså förenklat säga att med 92 procents sannolikhet så stämmer studiens slutsats inte, avslutar Måns Rosén.

 

Kontakt

Environment and Public Health Institute

Strandvägen 7A
114 56 Stockholm

info@ephi.se

Org. nummer: 559342-4947

Senaste från ephi.se på TT

Vem ska få fetmamediciner?

Vem ska få fetmamediciner?

1,3 miljoner svenskar har blivit diagnostiserade med obesitas eller ligger i riskzonen för att bli det. Fetma leder ofta till en rad följdsjukdomar...

Rapportlansering: Är smal ett val?

Rapportlansering: Är smal ett val?

Hur ska vården se på fetma? Och var passar de nya fetmamedicinerna in i det svenska sjukvårdssystemet? Det frågar sig läkaren Vincent Flink...

EPHI I ALMEDALEN 2023!

EPHI I ALMEDALEN 2023!

Under torsdagen 29 juni på Donnersgatan 3 arrangerar vi fem seminarier om intressanta och aktuella ämnen. Dagen avslutas med ett mingel där du som...

Mer

Podcast: Hälsa för ohälsosamma

Nikotin och hjärnan

Läkaren David Eberhard har skrivit en rapport för EPHI om nikotin, hjärnan och beroende. Eberhard frågar sig om beroende i sig verkligen är farligt och hur vi skiljer på ett beroende och en vana. Rapporten finns på både engelska och svenska. Se samtalet från Bryssel...

läs mer

Ephis vd kommenterar samarbetet med Henrik Jönsson

Då Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson i tidningen Dagens Nyheter antytt att Youtubern Henrik Jönsson sprider hat mot socialdemokrater och har en suspekt finansiering, känner jag som EPHIs vd ett behov av att reda ut ett och annat.     Environment and...

läs mer

Är smal ett val?

Läkaren Vincent Flink Amble-Naess har skrivit en rapport hos Ephi om fetma och läkemedel. Flink Amble-Naess konstaterar att det i dag finns effektiv medicinsk behandling för viktnedgång. Frågan är vem som ska få det, hur behandlingen ska finansieras och hur vi...

läs mer

Seminarium i riksdagen om klimatpåverkande utsläpp och export

Tillsammans med riksdagsledamoten Rickard Nordin (C) arrangerade EPHI ett seminarium om professor Astrid Kanders rapport Svensk exports klimatnytta. I sin rapport presenterar Astrid Kander ett nytt mått för att mäta länders klimatpåverkande utsläpp. Metoden tar hänsyn...

läs mer

Vinpaket eller vårdpaket?

En av höstens stora nyheter som avhandlades runt fikabord på arbetsplatser och i sms-trådar med kompisar handlade om något som kan låta så tråkigt som ”myndighetskommunikation kring folkhälsa”. Jag menar förstås Socialstyrelsens uppdaterade råd till sjukvården om...

läs mer