En av höstens stora nyheter som avhandlades runt fikabord på arbetsplatser och i sms-trådar med kompisar handlade om något som kan låta så tråkigt som ”myndighetskommunikation kring folkhälsa”. Jag menar förstås Socialstyrelsens uppdaterade råd till sjukvården om gränser för riskbruk av alkohol, som kom i september i år.
I sig en ganska torr produkt. Socialstyrelsen har i uppdrag att ge riktlinjer till vården inom en mängd frågor.
Det som utlöste en smärre mediestorm var själva glasen. För kvinnor ändrades inte riktlinjerna, men för män sänktes de till samma nivå som kvinnorna tidigare legat på: den som dricker mer än tio standardglas per vecka, eller fyra standardglas eller mera per dryckestillfälle en gång i månaden eller oftare bör erbjudas ”rådgivande samtal eller annat stöd” på grund av riskbruk.
Och någonstans här blev en del oroliga, upprörda, eller bara stillsamt roade. För där en myndighet uttrycker sig i termer av ”fyra standardglas” och ”dryckestillfällen”, ser vissa i folket konturerna av en bättre middag, eller kanske en ovanligt festlig after work. Där myndigheten ser ”riskbruk” ser en del andra en levnadsglad pensionär med rikt umgänge.
”Larvigt och moraliserande” tyckte Edward Blom. ”Felaktigt”, röt Agnes Wold. Även vården oroades – Marina Tuutuma från Distriktsläkarföreningen sade att det krävs dubbelt så många allmänläkare för att hantera den nu mycket stora grupp människor som kan definieras som riskbrukare.
Socialstyrelsen fick förtydliga sig genom att förklara att det ”inte är meningen” att alla som tar fyra små öl prompt ska ha vård, utan råden ska ses som ett stöd för professionen.
Vad var det som hände egentligen? En nitisk myndighet som moraliserar över också ganska normalt alkoholbruk? Eller ett överkänsligt folk, påhejat av hårdvinklande medier, som bara borde stilla sig lite?
Historien är extra intressant eftersom svenska folket har en historia av att lyssna väldigt noga, kanske alltför noga, på just Socialstyrelsen.
När Socialstyrelsens generaldirektör Bror Rexed 1967 i ett tal till myndighetens personal bad dem att tilltala honom med ”du” blev detta snabbt känt i hela landet. Det som först var tänkt som intern myndighetskommunikation tolkades av en del svenskar som att Socialstyrelsen bestämt att nu var det slut på niandet. För alla.
När bagerinäringens intresseorganisation sedan på mitten av 1970-talet gjorde en kampanj med den mycket tydliga texten ”Socialstyrelsen vill att vi äter 6-8 skivor bröd om dagen” tolkades det av en del som att kampanjen kom från Socialstyrelsen, och för övrigt också var ett exempel på hur staten äter sig in i våra privatliv.
Även om dessa två händelser ägde rum för länge sedan, och Socialstyrelsen strängt taget inte hade något alls att göra med en av dem, finns de förmodligen i minnet på de som kommunicerar från myndigheten.
När kommunikationen kring de nya alkoholråden fortfarande var den stora snackisen ville vi på EPHI förstås gärna ha med Socialstyrelsen i vår podd Hälsa för Ohälsosamma, som är en av Sveriges största poddar om folkhälsa. Otaliga läkare, politiker från alla riksdagspartier, myndighetsföreträdare, författare och inte minst forskare har varit med i ett eller flera av de över ett hundra avsnitt som spelats in sedan start.
Socialstyrelens trevliga pressekreterare lovade att återkomma. Sedan hördes vi igen. Och igen. Och ringde. Och mailade. Vi redogjorde för vilka frågor vi ville ställa, om vår ideologiska hemvist, om det gick bra att göra intervjun över telefon i stället för i en studio.
Den person som enligt myndigheten är bäst lämpad att vara med i podden är nämligen så till den grad upptagen, att en telefonintervju om cirka 45 minuter inte ännu har lyckats klämmas in i kalendern.
Men vi har inte fått nej än! Och hoppet är det sista som överger människan, särskilt i juletid.
Det finns mängder av frågor vi vill ställa till Socialstyrelsen. Blev lanseringen av råden som myndigheten trodde? Är de nöjda med uppmärksamheten? Tycker myndigheten att den mediala bilden blev rättvisande? Och inte minst: vilken ny forskning vilar de nya råden på?
Vi ser fram emot 2024, och erbjudandet till Socialstyrelsen står kvar. Att i lugn och ro få prata om en av 2023 års största svenska folkhälsonyheter.
Fredrik Torehammar
Hållbarhetsansvarig på EPHI
