Svensk exports klimatnytta – ett nytt mått för beräkning för exportens och importens klimatpåverkan.

Astrid Kander

Svensk exports klimatnytta

– ett nytt mått för beräkning för exportens och importens klimatpåverkan

De globala klimatförändringarna är en utmaning som världen måste åta sig gemensamt. En förutsättning för detta är att enskilda länder kan kartlägga utsläppen. Det kräver i sin tur rättvisande mått. 

Ett lands totala klimateffekt består av den som sker inom de egna gränserna och den som uppstår i omvärlden, genom handel och internationella verksamheter. Det finns dock en bred medvetenhet om att produktionsutsläppen för ett importerande land inte ger en rättvisande bild av den totala klimateffekten, eftersom det osynliggör de utsläpp som äger rum i andra länder å dess vägnar för att tillgodose den efterfrågan som landet representerar på världsmarknaden. Därför används i allt högre grad konsumtionsbaserade utsläpp som ett kompletterande mått. 

Men, konsumtionsbaserade utsläpp fångar bara halva bilden av utrikeshandeln. De fokuserar på den ena vågskålen – importen – men utelämnar den andra – exporten. Konsekvenserna blir att länder som Sverige, som utmärker sig genom en avsevärt mindre koldioxidintensiv energimix än världen i stort och en avsevärt mer klimateffektiv exportproduktion, missgynnas. 

För att komma till rätta med detta presenterar professor Astrid Kander i den här rapporten ett nytt mått, som kallas det teknologijusterade klimatfotavtrycket. Det är ett mått som tar hänsyn till konsumtionen men väger även in klimateffekten av exporten, och blir därmed mer rättvisande. Kander menar att eftersom Sverige producerar miljöeffektivt gynnas miljön när andra länder byter ut den egna produktionen mot svensktillverkat. Vi ska således inte växla ner vårt näringsliv utan – tvärtom – skala upp. 

Svensk exports klimatpåverkan 1995-2020 – Astrid Kander (pdf)

Kontakt

Environment and Public Health Institute

Filmhuset
Borgvägen 1
115 53 Stockholm

info@ephi.se

Org. nummer: 559342-4947

Senaste från ephi.se på TT

Mer

Podcast: Hälsa för ohälsosamma

142. Så lyckas Norge med primärvården

Vi utvärderar Kerstin Brismars livsstilsråd om frukostätande och trappgång. Vi har även tittat på hur man kan få mer kontinuitet i primärvården. Vi går igenom varför Norge har lyckats bättre än Sverige, trots färre läkare per capita.

läs mer

141. Fasta bort julvikten

Kerstin Brismar, professor på KI, rycker ut till frukostens försvar. Middagen ligger däremot pyrt till, låt gärna bli att äta efter 19 rekommenderar Brismar. Vi går igenom de olika hälsofördelarna med fasta och får veta hur man bäst går till väga.

läs mer

140. Alkohol, obesitas och elsparkcyklar

Vi tar oss an reaktionerna på Fredrik Nyströms råd om alkohol och hälsa, frågar oss om samhället ska betala för att andra håller vikten och konstaterar än en gång att ytterkantshögern verkligen hatar cyklar.

läs mer

139. Obesitas sitter i hjärnan

Varför kämpar vissa med vikten hela sina liv, medan andra har lättare att hålla midjemåttet? Ylva Trolle Lagerros, Professor i kardiovaskulär prevention vid KI, reder ut orsakerna till folksjukdomen obesitas.

läs mer

138. Tvivelaktiga myndighetsråd

Träna, snusa och kröka lagom, det rekommenderar Fredrik Nyström, överläkare och professor i internmedicin vid Linköpings universitet. I veckans avsnitt diskuterar vi hälsoråd från myndigheterna och om de egentligen gör någon nytta.

läs mer

137. Varför hatar ytterkantshögern cyklar?

PM Nilsson, supercyklist och vd på Timbro, oroas över att allt färre barn lär sig cykla. Vi funderar på varför högern hatar cyklister och PM Nilsson förklarar varför cykeln i själva verket är ett borgerligt transportmedel. 

läs mer