Från och med i höst kommer EPHIs podcast låta något annorlunda. Nu tar läkaren Vincent Amble-Naess över programledarskapet tillsammans med EPHIs kommunikationsansvarige Nicolina Söderqvist. Amble-Naess utlovar celebra gäster och högaktuella ämnen.
Vincent Amble-Naess, framöver kommer vi höra dig i podcasten Hälsa för ohälsosamma. Vem är du?
Jag är läkare i början av min karriär, och gör AT-tjänst på ett medelstort sjukhus i Sverige. Vid sidan om det verkar jag som frilansskribent. Framför allt skriver jag för SvD Kultur, men också för radioprogrammet OBS i P1, och för tidskriften Axess.
Under de senaste åren har jag skrivit två rapporter för EPHI, en om vaccinationsmotstånd och en om de nya fetmaläkemedlen.
Hur ser din vision för podden ut?
Det finns problem i den politiska debatten om folkhälsa. Själva ordet har något av DDR över sig. Och det reflekteras i förslagen, som ofta rör reglering och förbud. Till exempel förslagen om sockerskatt, eller det oerhörda motståndet mot gårdsförsäljning av alkohol.
Som en spegelbild finns det motsatta synsättet: att inget ska regleras eller förbjudas. Det är lika orimligt. Självklart har det allmänna en roll att spela i människors hälsa.
Det behövs ett mellanting, en mer pragmatisk och frihetlig hållning inom folkhälsopolitiken, som samtidigt inte slår över i libertarianism. Och där kan EPHI bidra.
Har du något exempel på en sådan kompromiss?
Receptkravet på läkemedel, till exempel. Självklart ska vi inte släppa lös beroendeframkallande opioider utan kontroll. Men varför måste en person med astma få sina recept på inhalatorer förnyade av en läkare? Kanske borde man få köpa dem över disk? De flesta med kroniska sjukdomar känner igen sig i hur tidsödande dessa förnyelser kan vara, inte minst då man byter vårdcentral.
Och så kostnadsaspekten. Varför nekas människor tillgång till vissa läkemedel, som de hade haft nytta av, bara på grund av kostnaden – istället för att själva få bekosta dem? Tyvärr är det ett mönster som går igen inom sjukvården. Kanske beror det på en missriktad strävan efter jämlikhet. Och det är sant att mera jämlikhet är bra, men bara om de som har det svårt får det bättre. Att de som har det bra får det sämre, hjälper ingen.
Vilka gäster kan vi se fram emot under året som kommer?
Precis som tidigare kommer vi bjuda in människor från olika delar av samhället – politiken, näringslivet, kulturen – och diskutera folkhälsa i bred bemärkelse. Under de kommande veckorna ska vi intervjua en KI-professor, en Dramatenskådis och en kommunikatör. Stor variation utlovas.
EPHI och podden hälsa för ohälsosamma är politisk, utan att vara partipolitisk. Vi har haft massor av politiska företrädare här. Vilka vill du bjuda in ?
En person jag gärna skulle träffa är regionpolitikern i Stockholm, Aida Hadzialic, för att diskutera nedläggningarna av privat vård. Där finns en ideologisk skillnad i synsätt som vore intressant att diskutera, tror jag.
ANDT-strategin skrivs nu om och det har tydligen varit en kamp att hålla olika beroenden borta. Fler ville få in sexmissbruk, sockerberoende, shoppingberoende och så vidare. Tror du att det handlar om beroende och vinner vi något på att göra om allt till beroenden?
Alkohol, narkotika, doping, tobak, spel. Det finns vissa saker gemensamt, men också mycket som skiljer. Vissa beroenden är mer destruktiva än andra. Det är inte uppenbart att de ska behandlas på samma kliniker. Ofta har de som skriver kliniska manualer, eller riktlinjer, inte behandlingsperspektivet i fokus, utan snarare en mer teoretisk ingång, där man hellre ser likheter än skillnader. Båda synsätt kan vara värdefulla.
Longevity har ju blivit megahett i USA, det handlar om hur man ska förebygga åldrande och därmed sjukdomar. När kommer trenden till Sverige?
Det är svårt att få forskningspengar, eftersom åldrande inte räknas som en sjukdom, och forskningsmedel i regel ges till specifika sjukdomsområden som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, demens, neurodegenerativa sjukdomar, et cetera.
Med det sagt är nog trenden redan här. Åtminstone bland läkare tycker jag att det är vanligt att diskutera sådant, till exempel förskrivning av diabetesläkemedlet Metformin, eller periodisk fasta. Ett annat exempel är att Nobelpriset i medicin 2016 som gick till Yoshinuri Ohsumi som delvis undersöker just longevity.
De sakerna som vi vet förlänger livet är god kosthållning med stor del vegetarisk kost, pulshöjande träning med jämna mellanrum, begränsad stress i vardagen, även social status. Det är mestadels saker som ligger utanför sjukvårdens område. Kanske ett tecken på att de viktigaste frågorna har ett stort mått av eget ansvar.
Lyssna på alla avsnitt här
