Den prevention som i dag bedrivs inom svensk sjukvård är inte effektiv. Det menar specialistläkaren och forskaren Minna Johansson, som nyligen har författat en rapport på temat. Med utgångspunkt i den diskuterar hon hur överdiagnostik och krav på rådgivande samtal riskerar att leda till sämre folkhälsa.
Läs mer om avsnittet
Sammanfattning
Specialistläkaren och forskaren Minna Johansson diskuterar hur preventiv vård i Sverige har kommit att omfatta allt större grupper med låg risk, bland annat när gränsvärden för riskfaktorer sänks. Hon menar att nyttan av behandling minskar för personer med lägre risk, medan biverkningar kvarstår och vårdpersonalens begränsade tid kan tas från patienter med större behov. Samtalet tar också upp svagt evidensunderlag för rådgivande livsstilsinsatser och hälsokontroller. Johansson argumenterar inte mot prevention som princip, utan förespråkar fokus på personer med hög risk inom vården och samhällsinriktade insatser för den bredare befolkningen. Hon föreslår att riktlinjer bedöms utifrån hur mycket arbetstid de kräver och vilken vård som riskerar att trängas undan.
Om gästen
Minna Johansson är specialistläkare och forskare. Hon har författat rapporten ”Övertro på prevention kan ge ineffektiv och ojämlik vård” för SNS. I samtalet beskriver hon erfarenheter från arbete på vårdcentral och diskuterar prevention, riktlinjer, överdiagnostik och undanträngning av annan vård.
Nyckelpunkter
- Minna Johansson menar att preventiv vård i allt större utsträckning riktas till breda grupper med lägre risk när gränsvärden för riskfaktorer sänks.
- Minna Johansson säger att nyttan av behandling blir mindre ju lägre individens sjukdomsrisk är, medan läkemedlens möjliga biverkningar kvarstår.
- Minna Johansson framhåller att tidsåtgången för prevention kan tränga undan vård för patienter med större behov.
- Minna Johansson säger att hon inte argumenterar mot prevention som princip, utan vill prioritera personer med hög risk inom sjukvården och använda samhällsinriktade insatser för den bredare befolkningen.
- Minna Johansson föreslår att riktlinjearbete ska uppskatta hur stor del av vårdpersonalens tid en rekommendation kräver och diskutera vad som i så fall trängs undan.
Ämnen i avsnittet
Preventiv vård och riskgränsvärden, Undanträngningseffekter och prioritering av vårdens tid, Överdiagnostik, hälsokontroller och läkemedelsbehandling, Evidens för livsstilsråd och rådgivande samtal, Time Needed to Treat och utformning av riktlinjer, Samhällsinriktad prevention
Vanliga frågor
Vad menar Minna Johansson med undanträngningseffekter?
Att tid som läggs på preventiv vård kan tas från annan vård, exempelvis utredning och behandling av patienter med större behov.
Är Minna Johansson emot prevention?
Nej. Hon säger att prevention för personer med hög risk kan vara effektiv och att hon inte argumenterar mot prevention som princip.
Vad är Time Needed to Treat enligt samtalet?
Ett mått som uppskattar hur stor andel av vårdpersonalens arbetstid en rekommendation skulle kräva om den genomfördes.
Relaterat: Prevention och longevity