Hur kan svensk hälso- och sjukvård ställa om från att främst behandla sjukdom till att i högre grad förebygga den och förlänga människors friska levnadsår?
Fördjupning – rapporter, avsnitt och artiklar
- Rapport: Från sjukvård till hälsovård (2026-06-03)
- 223. Longevity för alla (2026-08-20)
- 219. Livsregler för longevity (2026-07-23)
- 184. Prevention ger 14 gånger pengarna (2025-11-20)
- 198. Ineffektiv prevention (2026-02-26)
- 168. Preventiv vård i USA (2025-07-31)
- 139. Obesitas sitter i hjärnan (2025-01-02)
- Från behandling till förebyggande vård: Andriukaitis om preventiv hälsovård, ett längre liv och Europas framtid (2026-07-30)
- EPHI i Almedalen: Kan Sverige bli en ledande longevitynation? (2026-07-06)
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan sjukvård och hälsovård enligt EPHI-rapporten?
Rapporten Från sjukvård till hälsovård (Marie Söderqvist) argumenterar för att prevention bör bli en kärnuppgift i svensk hälso- och sjukvård, med modernare regelverk, bättre incitament, ny teknik och samverkan mellan offentlig vård och privata initiativ.
Hur stor andel av sjukvårdsutgifterna går till förebyggande vård i Sverige?
I genomsnitt drygt 3 procent, enligt rapportens hänvisning till SCB (EU-27-genomsnittet 2018–2022 var drygt 4 procent).
Hur många friska levnadsår har kvinnor och män i Sverige?
WHO:s uppskattning för 2021, återgiven i rapporten, är 71,2 år för kvinnor och 71 år för män. Medellivslängden är 85 respektive 82 år (SCB).
Vad kostar sjukfrånvaron i EU?
Rapporten av Adrian Mehic uppskattar den direkta arbetskraftskostnaden till omkring 540 miljarder euro per år (intervall 450–630) och 675–810 miljarder euro med indirekta produktivitetseffekter. Rapporten framhåller att all sjukfrånvaro inte kan eller bör förhindras, utan fokuserar på förebyggbar frånvaro.