Sverige lägger enorma resurser på att behandla sjukdomar när de redan har uppstått, men mycket lite på att hålla människor friska från början. Genomsnittssvensken spenderar de sista tio åren av sitt liv med nedsatt hälsa, om man lyckas minska den tiden finns det stora samhällsekonomiska vinster att göra. I den nya rapporten Från sjukvård till hälsovård undersöker EPHI:s vd Marie Söderqvist hur prevention, longevity och ny hälsoteknik skulle kunna förbättra folkhälsan, minska vårdköerna och spara miljarder för samhället.
Med rapporten “Från sjukvård till hälsovård – så stärker longevity folkhälsa och ekonomi” föreslår vi ett skifte från “Hur behandlar vi sjukdom?” till “Hur håller vi människor friska så länge som möjligt?”.
Rapporten lyfter också att privata entreprenörer, investerare och vårdaktörer är avgörande för att utveckla framtidens hälsovård och göra Sverige till en ledande longevitynation.
Rapporten finns på både engelska och svenska


Se samtalet om rapporten
Med anledning av rapportsläppet samlade vi hälsoprofilen Johannes Cullberg, Julia Elf, vd och grundare av Elfcare, Maria Rankka, styrelseordförande för Cellcolabs och entreprenören Douglas Roos i en diskussion om möjligheterna med förbyggande vård.
Om rapporten i Almedalen
Missa inte vårt seminarium på samma tema i Almedalen.
11:00 på St:Hansgatan 18.
Panelen består av:
Karin Fälldin, Ordförande primärvårdsnämndens folkhälso- och tandvårdsberedning, Region Stockholm, C
Jonas Lindberg, Regionråd, Region Stockholm, V
Magnus Elfdahl, Chef Risk och Hälsa, Skandia
Vincent Amble-Naess , Läkare och programledare för Hälsa för ohälsosamma , EPHI
Rapportens huvudslutsats
Kärnfråga: Hur kan svensk hälso- och sjukvård ställa om från att främst behandla sjukdom till att i högre grad förebygga den och förlänga människors friska levnadsår?
Rapporten argumenterar för att prevention bör bli en kärnuppgift i svensk hälso- och sjukvård, med modernare regelverk, bättre incitament, ny teknik och samverkan mellan offentlig vård och privata initiativ. Den menar att ett sådant skifte kan stärka folkhälsan och frigöra samhällsekonomiska resurser, men flera redovisade marknads- och besparingssiffror är uppskattningar eller beräkningar.
Nyckeltal
- Medellivslängden är 82 år för män och 85 år för kvinnor; år 1970 var motsvarande siffror 72 respektive 77 år. (Källa: Statistiska centralbyrån (2025c), s. 7; diagrammet omfattar 1970–2024.)
- WHO:s uppskattning för 2021 anger 71,2 friska levnadsår för kvinnor och 71 år för män i Sverige; rapporten beskriver skillnaden mot medellivslängden som ungefär 10 år med försämrad hälsa. (Källa: World Health Organization (2024b), s. 8.)
- Hälso- och sjukvårdsutgifterna uppgick 2023 till ungefär 11 procent av BNP, motsvarande ungefär 693 miljarder kronor. Läkemedelskostnader ingår inte i beloppet. (Källa: Statistiska centralbyrån (2025a), s. 9.)
- I genomsnitt går drygt 3 procent av Sveriges totala sjukvårdsutgifter till förebyggande vård; EU-27-genomsnittet 2018–2022 var drygt 4 procent. (Källa: Statistiska centralbyrån (2025e) och Eurostat (2026), s. 9.)
- Werlabs hälsoundersökningar upptäckte 3589 fall av prediabetes och 3140 fall av diabetes under åren 2015–2023. (Källa: Adam et al. (2024), s. 12. Rapportens referenslista anger Adam et al. (2025).)
- I Region Stockholms pilotprojekt hade 51 procent av de ursprungliga deltagarna efter ett år sänkt blodsockernivåerna till en nivå som inte längre utgjorde risk för diabetes typ 2. (Källa: Region Stockholm (2025), s. 16.)
- Upp till 80 procent av hjärt-kärlsjukdomarna anges kunna förebyggas; kostnaden för hjärt-kärlsjukdomar uppskattas till omkring 60,2 miljarder kronor år 2019. (Källa: Andersson et al. (2021), s. 15.)
- En minskning med 10 procent av livsstilsrelaterade riskfaktorer beräknas kunna ge besparingar på över 20 miljarder kronor under tio år, eller 2 miljarder kronor om året. (Källa: Bolin (2024), s. 16; beräkningarna baseras på data från 2011–2021.)
- Uppskattningar av longevitybranschens globala försäljning varierar med avgränsningen: omkring 73 000 miljarder kronor till 2030 i en bredare bedömning, eller cirka 275 miljarder kronor 2025 och över 500 miljarder kronor 2035 för en snävare bioteknikavgränsning. (Källa: UBS Wealth Management (2025) och Research Business Insights (2026), s. 20.)
- Mounjaros försäljning ökade i genomsnitt med 25% per månad under 2025, från 20 miljoner kronor i januari till 154 miljoner kronor i oktober; Wegovy uppges sälja för ungefär 230 miljoner kronor i månaden. (Källa: Svenska Dagbladet, enligt Dahlberg (2025), s. 20.)
Varför vill rapporten flytta fokus från sjukvård till hälsovård?
Rapporten beskriver att befolkningen lever längre samtidigt som kroniska och livsstilsrelaterade sjukdomar innebär en växande belastning. Den framhåller att förebyggande insatser och tidig upptäckt kan bidra till fler friska levnadsår och mindre framtida vårdbehov.
Hur utvecklas medellivslängd och friska levnadsår i Sverige?
Medellivslängden har ökat, men rapporten skiljer den från friska levnadsår. Enligt WHO:s uppgifter för 2021 var den förväntade friska livslängden 71,2 år för kvinnor och 71 år för män; rapporten säger också att ökningen av friska levnadsår har planat ut på senare år och påverkats av covid-19-pandemin.
Hur stor del av vårdens resurser går till prevention?
Rapporten anger att hälso- och sjukvårdsutgifterna 2023 motsvarade ungefär 11 procent av BNP, eller ungefär 693 miljarder kronor, exklusive läkemedelskostnader. I genomsnitt allokeras drygt 3 procent av de totala sjukvårdsutgifterna till förebyggande vård; under pandemin steg andelen till drygt 4 procent, men rapporten beskriver ökningen som temporär.
Vilka exempel på förebyggande insatser tar rapporten upp?
Rapporten beskriver bland annat hälsoundersökningar genom Werlabs, cancerscreening och två regionala hälsoobligationsprojekt. I Region Stockholm deltog över 900 personer med hög risk för diabetes typ 2 i en femårig satsning med stöd kring kost, motion, sömn och stress; i Uppsala planerades screening av 15 000 personer för högt blodtryck.
Vilka ekonomiska effekter av prevention redovisas?
Rapporten återger flera beräkningar från externa studier och rapporter. Exempelvis beräknas en 10-procentig minskning av livsstilsrelaterade riskfaktorer kunna ge över 20 miljarder kronor i besparingar på tio år enligt Bolin (2024); det är en beräkning, inte ett fastställt utfall.
Vad krävs enligt rapporten för att Sverige ska utveckla en longevitybransch?
Rapporten pekar på Sveriges forskningskompetens, life-science-industri och efterfrågan på hälsotjänster som förutsättningar. Den argumenterar samtidigt för modernare regelverk och incitament som underlättar privat investering och innovation samt samarbete mellan privat och offentlig sektor.
Vanliga frågor
Hur mycket lägger Sverige på hälso- och sjukvård?
Rapporten anger ungefär 693 miljarder kronor 2023, motsvarande ungefär 11 procent av BNP. Läkemedelskostnader ingår inte i summan.
Hur stor andel av sjukvårdsutgifterna går till förebyggande vård i Sverige?
I genomsnitt drygt 3 procent, enligt rapportens hänvisning till SCB. Andelen var tillfälligt drygt 4 procent under covid-19-pandemin.
Hur många friska levnadsår har kvinnor och män i Sverige?
WHO:s uppskattning för 2021, återgiven i rapporten, är 71,2 år för kvinnor och 71 år för män.
Vilka resultat redovisas från hälsoobligationen i Region Stockholm?
Ett år in i pilotprojektet hade 51 procent av de ursprungliga deltagarna sänkt sina blodsockernivåer till en nivå som inte längre utgjorde risk för diabetes typ 2. Rapporten uppger också att Skandia fick full ekonomisk återbetalning när projektet gått i mål.
Hur stor kan longevitymarknaden bli?
Rapporten återger olika uppskattningar beroende på hur marknaden avgränsas: omkring 73 000 miljarder kronor i global försäljning till 2030 i en bred bedömning och cirka 275 miljarder kronor 2025 för en snävare bioteknikmarknad.
Att tänka på när siffrorna används
Rapporten anger att friska levnadsår och marknadsstorlek bygger på uppskattningar och att longevitymarknadens värde varierar med definitionen. Vårdutgifterna på ungefär 693 miljarder kronor exkluderar läkemedelskostnader. De ekonomiska besparingarna som redovisas är beräkningar, inte generellt garanterade utfall. Uppgiften om Werlabs hänvisas i brödtexten till Adam et al. (2024), medan referenslistan anger Adam et al. (2025).
Relaterat: Prevention och longevity
