Programområde miljö
Att förändra sin omgivning och sin miljö är något i grunden mänskligt. Lika mänskligt är det att hysa omsorg om miljön och naturen. En miljöpolitik som vill göra skillnad på riktigt måste därför utgå från människan. Hur kan vi bäst kombinera vår enorma skaparkraft med vår omsorg om den levande världen? Hur använder vi våra resurser på bästa möjliga sätt? Och hur omsätter vi allt detta i konkret och genomförbar politik?
Ephi arbetar med flera olika projekt inom miljöområdet. Vårt huvudsakliga fokus ligger på kampen mot klimatförändringarna, men vårt engagemang in miljöfrågorna är bredare än så.
Aktuella projekt
- Punktskatter som miljöpolitiskt verktyg
- Marginalkostnaden för olika klimatinsatser
- Fakta i miljödebatten
- Miljörörelsens idémässiga grund
- Hoten och möjligheterna: koldioxidtullar
Nyheter
Make America Healty Again
Gör USA hälsosamt igen! Robert F. Kennedy Jr, RFK, som är brorson till tidigare presidenten John F Kennedy och son till Robert F Kennedy, och som bytt från Demokraterna till Republikanerna i årets val, kommer att få det i uppdrag av president Donald Trump. Han ska...
EPHI söker studentmedarbetare
Vi på EPHI letar efter en flexibel, snabb och effektiv student som vid sidan av studierna kan hjälpa oss med administration, research, kvittohantering och event. Intresserad? Hör av dig till nicolina.soderqvist@ephi.se
I kölvattnet av Northvolts kris – EPHI djupdyker i den europeiska batteriindustrin
Efter diskussionerna om Northvolt i Sverige och satsningen på en ny konkurrenskraftsagenda för EU undersöker vi på EPHI liknande satsningar runt om i Europa. Vi har gett i uppdrag till Jonas Grafström, doktor i Nationalekonomi, att ta fram en rapport om den europeiska...
Är EU:s hållbara omställning hållbar?
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade i veckan förslaget till nya kommissionärer. Svenska Jessika Roswall fick portföljen miljö, vatten och cirkulär ekonomi. Samtidigt finns andra kommissionärer för klimatet, hållbara transporter och ”ren...
EPHI lanserar i Bryssel
EPHI startades från början av den före detta EU-parlamentarikern Christofer Fjellner med syftet att jobba med hållbarhets- och folkhälsofrågor på EU-nivå. Nu har EPHI en person på plats i Bryssel. Erik, berätta lite om dig själv? Norrlänning uppvuxen i...
Seminarium i riksdagen om klimatpåverkande utsläpp och export
Tillsammans med riksdagsledamoten Rickard Nordin (C) arrangerade EPHI ett seminarium om professor Astrid Kanders rapport Svensk exports klimatnytta. I sin rapport presenterar Astrid Kander ett nytt mått för att mäta länders klimatpåverkande utsläpp. Metoden tar hänsyn...
Svensk exports klimatnytta – ett nytt mått för beräkning för exportens och importens klimatpåverkan.
Svensk exports klimatnytta - ett nytt mått för beräkning för exportens och importens klimatpåverkan De globala klimatförändringarna är en utmaning som världen måste åta sig gemensamt. En förutsättning för detta är att enskilda länder kan kartlägga utsläppen. Det...
Kass miljöskatt? – En utvärdering av punktskatten på plastbärkassar
Ska politiker genomföra miljöpolitik som gör människor upprörda i sin vardag? Då är det minsta man kan begära att insatserna har avsedd effekt och gör någonting gott för miljön och för klimatet. I samband med att plastpåseskatten fyller två år reder Sofia Höglund ut...
Breifing Paper: Kina och Klimatet efter COP 26
Kinas utsläpp är den enskilt viktigaste faktorn för klimatets framtid. Landet släpper idag ut mer koldioxid än EU och alla övriga OECD-länder tillsammans. Detta Briefing Paper kartlägger Kinas utsläpp av växthusgaser och landets roll i klimatförändringarna, samt...
Publikationer
Svensk exports klimatnytta – ett nytt mått för beräkning för exportens och importens klimatpåverkan.
De globala klimatförändringarna är en utmaning som världen måste åta sig gemensamt. En förutsättning för detta är att enskilda länder kan kartlägga utsläppen. Det kräver i sin tur rättvisande mått. För att komma till rätta med detta presenterar professor Astrid Kander i den här rapporten ett nytt mått, som kallas det teknologijusterade klimatfotavtrycket.
Slutrapport – Hur får vi elnät för framtiden?
Slutrapport – Hur får vi elnät för framtiden? Elektrifieringen av allt ifrån svensk industri till vår transportsektor går i en rasande takt och det är en förutsättning för att bekämpa klimatförändringarna. Samtidigt som debattens vågor går höga kring hur vi ska...
Hur får vi elnät för framtiden? 5/6
I de första fyra rapporterna fokuserade vi på vad som står på spel, på utmaningens omfattning och natur. I denna, den femte av totalt sex rapporter, söker Mats Nilsson lösningarna och vilka reformer och förändringar vi måste få på plats för att garantera tillräckliga elnät för framtiden.
Mats Nilsson är till vardags docent och forskare med fokus på
miljö och elmarknadens ekonomi.
Hur får vi elnät för framtiden? 4/6
I de tidigare rapporterna har vi kunnat konstatera att behoven av nya elnät är stora och likaså utmaningarna att få dem på plats. I denna fjärde, av totalt sex rapporter, får vi Erik Lundins perspektiv på framtidens elnät där fokus ligger på de avsevärda investeringar som krävs och hur det kommer påverka nätav– gifterna för vanligt folk. Lundin är doktor vid Institutet för Näringslivsforskning och programmet för energi och hållbar utveckling vid Stanford University.
Hur får vi elnät för framtiden? 3/6
I denna tredje av totalt sex rapporter får vi Lars Bergmans perspektiv på elnätsfrågan. Bergman har en bakgrund som bland annat rektor på Handelshögskolan och har skrivit ESO-rapporten Spänning på hög nivå om elnätets roll för säkra elleveranser. I denna rapport utreds förutsättningarna att skapa nya elnät. Vilka är utmaningarna?
Hur får vi elnät för framtiden 2/6
I denna, den andra av totalt sex rapporter, får vi Niclas Damgaards, chefsstrateg på Svenska kraftnät, perspektiv på framtidens elnät där fokus ligger på hur stort problemet är och hur utmaningen ser ut. Hur mycket el och elnät behöver vi egentligen?
Hur får vi elnät för framtiden? 1/6
I denna första av totalt sex rapporter får vi Henrik Henrikssons perspektiv på elnätsfrågan. Till vardags är Henriksson VD på H2 Green Steel där man med vätgas istället för koks ska producera stål med minimal miljöpåverkan. Vätgasproduktionen förutsätter avsevärda mängder pålitlig el, levererad i tid, till rätt plats.
Kass miljöskatt? – En utvärdering av punktskatten på plastbärkassar
Ska politiker genomföra miljöpolitik som gör människor upprörda i sin vardag? Då är det minsta man kan begära att insatserna har avsedd effekt och gör någonting gott för miljön och för klimatet. I samband med att plastpåseskatten fyller två år reder Sofia Höglund ut vad som hänt sedan skattens införande i en rapport för EPHI.
Kina och klimatet efter COP26
Kina och klimatet efter COP26 Detta Briefing Paper kartlägger Kinas utsläpp av växthusgaser och landets roll i klimatförändringarna, samt granskar kinesiska myndigheters klimatambitioner och handlingsplan för att uppnå koldioxidneutralitet. Kinas utsläpp är den...