Johan Carlson, tidigare GD för Folkhälsomyndigheten under coronapandemin och aktuell med boken Vi mot världen, berättar om den svenska strategin och omvärldens reaktioner.
Läs mer om avsnittet
Sammanfattning
Johan Carlson berättar om Folkhälsomyndighetens breda uppdrag och hur det, enligt honom, hjälpte myndigheten att väga in fler samhällsaspekter än smittspridning under pandemin. Han beskriver den svenska strategin som inriktad på råd, frivillighet och anpassningar i vardagen snarare än omfattande nedstängningar. Samtalet handlar också om modelleringens osäkerheter, omvärldens reaktioner, munskydd och hur olika länder fattade beslut. Carlson säger att överdödligheten i Sverige under pandemins treårsperiod var bland de lägsta i EU, men understryker att skillnader i hälsa, befolkning och sätt att räkna gör jämförelser svåra. Han reflekterar även över äldreomsorgens besöksförbud, skolstängningar och behovet av samhällsvetenskaplig kompetens i folkhälsoarbetet.
Om gästen
Johan Carlson var generaldirektör för Folkhälsomyndigheten under coronapandemin och tillträdde som generaldirektör för Smittskyddsinstitutet 2009. Han var med och formade den sammanslagning som ledde till Folkhälsomyndigheten, på plats 2015–2016. Han berättar i avsnittet om myndighetens arbete och sin bok Vi mot världen.
Nyckelpunkter
- Johan Carlson säger att modelleringens största svårighet i början av pandemin var bristen på tillförlitliga data om effekten av olika åtgärder.
- Johan Carlson beskriver Sveriges coronastrategi som råd och frivilliga insatser, med målet att människor skulle anpassa vardagen på ett sätt som kunde vara hållbart över tid.
- Johan Carlson säger att Sverige låg allra lägst eller näst lägst i EU när han jämförde överdödligheten under hela pandemins treårsperiod, beroende på jämförelsesätt.
- Johan Carlson säger att han i efterhand tycker att besöksförbuden i äldreomsorgen hade kunnat släppas tidigare och att skolan möjligen kunde ha öppnats tidigare.
- Johan Carlson anser att myndigheter som arbetar med folkhälsa behöver samhällsvetenskaplig kompetens, eftersom pandemier påverkar samhällets många delar och inte bara biologin.
Ämnen i avsnittet
Den svenska coronastrategin och frivilliga råd, Folkhälsomyndighetens uppdrag och organisering, Modellering och osäkerhet i pandemins början, Nedstängningar, munskydd och smittspårning, Överdödlighet, folkhälsa och jämförelser mellan länder, Skola, äldreomsorg och samhällsvetenskap
Vanliga frågor
Varför valde Sverige en strategi med råd och frivillighet?
Johan Carlson lyfter fram den svenska förvaltningsmodellen, tilliten till myndigheter och en tradition av frivilliga insatser inom hälsoområdet.
Vad säger Johan Carlson om modellerna för smittspridning i pandemins början?
Han säger att det var svårt att mata in korrekta data, särskilt om effekten av olika åtgärder, och att modelleringen blev mer exakt först senare.
Vad tycker Johan Carlson att Sverige kunde ha gjort annorlunda?
Han säger att besöksförbuden på äldreboenden kunde ha släppts tidigare och att skolan möjligen kunde ha öppnats tidigare.
Relaterat: Prevention och longevity