Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria och författare, berättar om varför religiösa gemenskaper ofta är förknippade med bättre hälsa.
Läs mer om avsnittet
Sammanfattning
I avsnittet samtalar värdarna med Joel Halldorf om religiösa gemenskapers möjliga hälsofrämjande betydelse. Halldorf lyfter gemenskap, mening och religiösa praktiker som bön och fasta, och hänvisar till studier om psykisk hälsa och blodtryck. Samtalet går vidare till religionens synlighet i politiken, bland annat i USA och Europa, och till skillnader mellan amerikanska evangelikala och svenska frikyrkliga. Halldorf diskuterar också kristendom som politisk identitet, sekularism och pluralism. Mot slutet beskriver han en tid av förändrad världsordning och menar att politiska ideologier behöver formulera visioner som kan inspirera.
Om gästen
Joel Halldorf är professor i kyrkohistoria och författare. Han är aktuell med boken Makten och det heliga. I samtalet berättar han om religiösa gemenskaper, hälsa och religionens roll i samhälle och politik.
Nyckelpunkter
- Joel Halldorf säger att religiöst engagemang kan ge gemenskap och meningsfullhet och hänvisar till studier om psykisk hälsa och blodtryck.
- Joel Halldorf beskriver religionens hälsoeffekter som bieffekter, inte som ett skäl att börja tro; han varnar för att staten gör bieffekterna till huvudsyftet när den utformar stödkrav för religiösa gemenskaper.
- Joel Halldorf menar att liberalismen kan fungera som samhällsram, men inte som personlig livsfilosofi: individen behöver själv hitta ett mål att sträva efter.
- Joel Halldorf säger att religion har blivit mer synligt använd i politiska argument och att religion också kan mobiliseras som motstånd mot högernationalistisk politik.
- Joel Halldorf menar att det moderna samhället präglas av pluralisering snarare än att religion helt ska försvinna ur det offentliga livet.
Ämnen i avsnittet
Religion och folkhälsa, Gemenskap, mening och existentiell hälsa, Religion och politisk makt, Kristendom som politisk identitet, Sekularism och pluralism, Religiösa gemenskaper i USA och Sverige
Vanliga frågor
Vilka möjliga hälsoeffekter av religiöst engagemang nämns i samtalet?
Joel Halldorf lyfter gemenskap och meningsfullhet, nämner studier om psykisk hälsa och blodtryck samt religiösa praktiker som fasta.
Varför menar Joel Halldorf att människor inte börjar be för att sova bättre?
Han beskriver hälsovinsterna som bieffekter av religiöst engagemang, inte som effekter som uppstår när religion utövas enbart instrumentellt.
Hur skiljer Halldorf på religionens roll i USA och Sverige?
Han menar att svenska frikyrkor ofta identifierar sig som religiösa minoriteter, medan evangelikala i USA i högre grad ser sig som normgivande i nationen.
Relaterat: Prevention och longevity