Lagom till midsommar släpper EPHI rapporten En sista runda där vi går igenom bakgrunden till svensk alkoholpolitik. Rapportens syfte är att gå igenom den tankemodell som ligger till grund för statens monopol på försäljning av alkohol. Idén bygger på föreställningen att strikt statlig kontroll över alkoholförsäljningen minskar den totala konsumtionen – vilket i sin tur leder till att färre dricker för mycket. Den föreställningen är orsaken, inte bara till våra systembolag, utan också till den mängd regler som omgärdar alkohol på restaurang. I rapporten går Fredrik Nyström, professor i internmedicin, Adrian Mehic, fil dr i nationalekonomi, och Mattias Svensson, ledarskribent och författare, igenom det svenska förhållningssättet till alkohol från olika perspektiv.


Se seminariet om rapporten från Almedalen
I samtalet medverkar: Fredrik Nyström, Läkare och professor i internmedicin, Linköpings universitet Adrian Mehic, fil.dr i nationalekonomi, Institutet för näringslivsforskning, IFN Mattias Svensson, Ledarskribent, Svenska Dagbladet Emma Serner, Vinodlare, Långmyre vineri Samtalet leds av Henrik Jönsson och Marie Söderqvist.
Rapportens huvudslutsats
Kärnfråga: Hur har den svenska totalkonsumtionsmodellen vuxit fram, påverkat alkoholpolitiken och utmanats av förändringar i konsumtion, EU-regler och marknad?
Rapportens analys av alkoholpolitiken bedömer att totalkonsumtionsmodellen inte kan sägas vara huvudorsaken till nedgången i den totala alkoholkonsumtionen i Sverige; en liknande förskjutning bort från sprit har skett i andra länder. Rapportens övriga texter argumenterar för olika syn på alkoholens hälsoeffekter och monopolpolitik, och ska läsas som författarnas resonemang snarare än som en gemensam slutsats för hela rapporten.
Nyckeltal
- Alkoholkonsumtionen i Sverige minskade med 15 procent, från 8,4 liter ren alkohol per capita 1977 till 7,1 liter 2019. (Källa: WHO 2025a, rapportens s. 22.)
- Spritkonsumtionen i Sverige minskade från 3,7 liter 1977 till 1,0 liter 2019; ölkonsumtionen från 3,4 till 2,6 liter per person och vinkonsumtionen ökade från 1,3 till 3,4 liter. (Källa: WHO 2025a, rapportens s. 22.)
- I Danmark minskade den totala alkoholkonsumtionen med 19 procent, från 11,4 till 9,2 liter ren alkohol per person 1977–2019. (Källa: WHO 2025a, rapportens s. 22.)
- I Tyskland minskade alkoholkonsumtionen med 32 procent sedan 1977. (Källa: WHO 2025a, rapportens s. 22.)
- Öresundsbron hade cirka tre miljoner fordonspassager 1999 och knappt sju miljoner 2004. (Källa: Öresundsbrokonsortiet 2005, rapportens s. 19.)
- Den rapporterade andelen alternativa ölsorter bland öl som säljs i butik ökade från 2,8 procent 2008 till 8,6 procent tio år senare. (Källa: Källhänvisning anges inte direkt intill uppgiften; rapportens s. 29.)
Vad innebär totalkonsumtionsmodellen?
Modellen utgår från att en minskning av den totala alkoholkonsumtionen i samhället leder till färre alkoholrelaterade skador. I den utredning som rapporten hänvisar till riktas åtgärderna mot hela befolkningen, även personer vars konsumtion inte bedöms som riskfylld (SOU 1974:91, s. 93).
Hur växte modellen fram i svensk alkoholpolitik?
Rapporten beskriver 1944 års nykterhetskommitté och Alkoholpolitiska utredningen, vars arbete ledde fram till 1970-talets alkohollagar. Brattsystemet avskaffades 1955, då de 41 lokala systembolagen med sammanlagt 247 butiker också slogs samman till ett rikstäckande statligt bolag. Modellen formaliserades genom lagarna från 1977 om tillverkning respektive handel med drycker.
Hur har svensk alkoholkonsumtion förändrats sedan 1977?
Enligt rapportens redovisning av WHO-data minskade konsumtionen från 8,4 liter ren alkohol per capita 1977 till 7,1 liter 2019. Spritens andel gick ned, medan vinkonsumtionen ökade; rapporten beskriver därför en förskjutning från sprit till vin. Källan anges som WHO 2025a på rapportens s. 22.
Visar jämförelsen med andra länder att modellen orsakade minskningen?
Rapportens analys jämför Sverige med Danmark, Tyskland och Polen och konstaterar att konsumtionen eller spritkonsumtionen också förändrats i dessa länder. Den drar slutsatsen att trenden bort från sprit knappast kan tillskrivas den svenska modellen och att modellen inte kan sägas vara huvudorsaken till minskningen av den totala konsumtionen i Sverige. Jämförelsesiffrorna hänvisar till WHO 2025a på rapportens s. 22.
Vilka förändringar har utmanat modellen?
Texten om alkoholpolitiken beskriver EU-inträdet 1995, avskaffade införselbegränsningar, distansförsäljning, gränsöverskridande reklam och gårdsförsäljning som utmaningar för statens kontroll. Den anger att gårdsförsäljning ska införas 1 juni 2025 och framhåller att dess långsiktiga konsekvenser återstår att se.
Vilka olika perspektiv ger rapportens tre texter?
Fredrik Nyströms text argumenterar för att måttligt alkoholintag kan ha gynnsamma hälsoeffekter och granskar studier och statistiska metoder. Adrian Mehics text analyserar totalkonsumtionsmodellen och svensk alkoholpolitik. Mattias Svenssons text argumenterar för att lättnader i regler och ett mindre monopol har bidragit till ett större och mer varierat ölutbud; dessa ståndpunkter är författarnas respektive resonemang.
Vanliga frågor
Vad är totalkonsumtionsmodellen för alkoholpolitik?
Det är idén att lägre total alkoholkonsumtion i samhället leder till färre alkoholrelaterade skador, genom åtgärder som riktas mot hela befolkningen.
Hur mycket minskade alkoholkonsumtionen i Sverige mellan 1977 och 2019?
Enligt WHO 2025a, som rapporten hänvisar till på s. 22, minskade den från 8,4 till 7,1 liter ren alkohol per capita, motsvarande 15 procent.
Är totalkonsumtionsmodellen huvudorsaken till minskad konsumtion i Sverige?
Rapportens analys säger att modellen inte kan sägas vara huvudorsaken. Den pekar på liknande förändringar i andra länder, däribland en trend bort från sprit.
När införs gårdsförsäljning enligt rapporten?
Rapporten anger att gårdsförsäljning kommer att införas 1 juni 2025 och att de långsiktiga konsekvenserna återstår att se.
Vilka är rapportens författare?
Fredrik Nyström, professor och överläkare i internmedicin; Adrian Mehic, doktor i nationalekonomi; samt Mattias Svensson. Rapporten anger deras tillhörigheter och credentials i respektive författarpresentation.
Att tänka på när siffrorna används
Rapportens slutsatser och hälsoargument presenteras i separata texter av olika författare och är inte en gemensam vetenskaplig slutsats. Rapporten anger att gårdsförsäljningens långsiktiga konsekvenser återstår att se. Jämförelsetalen för alkoholkonsumtion anges med WHO 2025a; vissa andra tal i ölavsnittet saknar en direkt källhänvisning i den återgivna texten.
Relaterat: Nikotin, snus och skadereduktion





