EPHI:s nya rapport om sjukfrånvaro i EU uppskattar att sjukfrånvaron motsvarar direkta arbetskraftskostnader på omkring 540 miljarder euro per år. När uppskattade indirekta produktivitetskostnader räknas in uppgår den samlade kostnaden till 675–810 miljarder euro. Rapporten är skriven av nationalekonomen Adrian Mehic och visar också att sjukfrånvaron i Sverige är högre än EU-genomsnittet.
I rapporten Sjuk frånvaro och sjukfrånvaro – Om Europas kostnader för ohälsa och vinsterna med mer förebyggande vård uppskattas sjukfrånvaron i EU till i genomsnitt 2,9 arbetsveckor per heltidsanställd och år. Det motsvarar knappt 15 arbetsdagar. I Sverige är motsvarande siffra 3,2 veckor, eller cirka 16 arbetsdagar.
Beloppen är uppskattningar av kostnader kopplade till sjukfrånvaron och ska inte tolkas som en exakt beräkning av förlorad BNP.
Rapporten finns på både engelska och svenska:
Rapportens viktigaste siffror
- EU:s sjukfrånvaro motsvarar i genomsnitt cirka 2,9 arbetsveckor, knappt 15 arbetsdagar, per heltidsanställd och år (OECD-data, rapporten s. 5–6).
- Direkt arbetskraftskostnad: omkring 540 miljarder euro per år, med ett intervall på cirka 450–630 miljarder euro. Det motsvarar ungefär 2,9 procent av EU:s BNP 2025 (rapporten s. 8–9).
- Med uppskattade indirekta produktivitetseffekter på 25–50 procent blir den samlade kostnaden 675–810 miljarder euro per år, i storleksordningen 4 procent av EU:s BNP (s. 9–10).
- Ett scenario där sjukfrånvaron minskar med tio procent skulle minska den direkta kostnaden med nästan 55 miljarder euro per år, och 69–81 miljarder euro med indirekta effekter. Det är en uppskattning, inte ett observerat utfall (s. 10).
- I Sverige stod psykisk ohälsa för 46 procent av de pågående sjukfallen i maj 2026 (Försäkringskassan, s. 8).
Hur mäter rapporten sjukfrånvaro mellan länder?
Rapporten använder OECD:s jämförbara indikator, som bygger på EU:s arbetskraftsundersökning och avser heltidsanställda. Den omfattar hela frånvaroveckor och förlorade timmar vid delvis arbetad vecka. OECD multiplicerar de observerade värdena med två för att korrigera för underrapportering, enligt rapportens beskrivning.
Hur stora är skillnaderna mellan länder?
I tabellens urval för 2025 varierar den redovisade frånvaron från 5,7 veckor per heltidsanställd i Norge till 0,2 veckor i Grekland. Rapporten betonar att skillnaderna inte ensamma visar hur friska befolkningarna är: ersättningssystem, registrering, arbetsmarknadens sammansättning och sjuknärvaro kan påverka utfallet.
Vad ligger bakom sjukfrånvaron?
Rapporten lyfter psykisk ohälsa och sjukdomar i rörelseorganen som stora diagnosgrupper. Förebyggande arbetsmiljöinsatser, tidig behandling och rehabilitering kan enligt rapporten potentiellt påverka risken för sjukskrivning och dess längd, även om alla sjukdomar inte går att förebygga.
Vad betyder uppskattningen på 540 miljarder euro?
Beloppet är rapportens uppskattning av värdet av arbetstid och arbetskraftskostnader som är förknippade med sjukfrånvaro. Det är inte en exakt beräkning av förlorad BNP: visst arbete tas igen eller utförs av kollegor, medan frånvaro också kan medföra andra kostnader.
Varför kan den verkliga kostnaden vara högre än den direkta beräkningen?
Beräkningen omfattar frånvaro bland personer som fortfarande räknas som heltidsanställda och fångar därför inte hela produktionsbortfallet när långvarig ohälsa leder till minskad arbetstid eller att någon lämnar arbetsmarknaden. Den tar inte heller i sig fullt hänsyn till indirekta effekter på kollegor, bemanning och verksamhet.
Vilken inriktning förespråkar rapporten?
Rapporten förespråkar inte att all sjukfrånvaro ska avskaffas; människor behöver kunna stanna hemma för att återhämta sig och undvika att smitta andra. Inriktningen är att minska förebyggbar frånvaro och förbättra tillgången till tidig vård, rehabilitering, arbetsmiljöinsatser och samordning. Förebyggande insatser bör utvärderas, eftersom de kräver resurser och inte alltid ger goda resultat.
Vanliga frågor
Hur mycket kostar sjukfrånvaron i EU enligt rapporten?
Den direkta arbetskraftskostnaden uppskattas till omkring 540 miljarder euro per år, med ett intervall på cirka 450–630 miljarder euro. Med uppskattade indirekta produktivitetseffekter anger rapporten 675–810 miljarder euro per år.
Hur många arbetsdagar motsvarar EU:s sjukfrånvaro?
Rapporten anger knappt 15 arbetsdagsekvivalenter per heltidsanställd och år i EU i genomsnitt, baserat på omkring 2,9 arbetsveckor.
Vilka länder har högst och lägst sjukfrånvaro i rapportens tabell?
I urvalet för 2025 ligger Norge högst med 5,7 veckor per heltidsanställd och Grekland lägst med 0,2 veckor. Rapporten varnar för att skillnaderna inte direkt kan tolkas som skillnader i befolkningarnas hälsa.
Kan hela sjukfrånvarokostnaden undvikas?
Nej. Rapporten säger uttryckligen att all sjukfrånvaro inte kan eller bör förhindras. Den framhåller att människor behöver vara hemma vid sjukdom och fokuserar i stället på förebyggbar frånvaro och snabbare tillgång till behandling och rehabilitering.
Vad skulle en minskning av sjukfrånvaron med tio procent innebära?
Rapportens scenario uppskattar en minskning av den direkta arbetskraftskostnaden med nästan 55 miljarder euro per år. Med uppskattade multiplikatoreffekter anges minskningen till omkring 69–81 miljarder euro per år.
Att tänka på när siffrorna används
Rapporten framhåller att internationella sjukfrånvarojämförelser påverkas av ersättningsregler, registrering, statistikunderlag och arbetsmarknadens sammansättning. Kostnadsbeloppen är uppskattningar: 540 miljarder euro är inte en exakt beräkning av förlorad BNP, och de indirekta kostnaderna bygger på ett förenklat antagande om 25–50 procents produktivitetseffekt. Rapporten säger också att inte all sjukfrånvaro kan eller bör förebyggas och att förebyggande insatser måste utvärderas.
Relaterat: Prevention och longevity · EU:s hälsopolitik


