WHO vill begränsa kontakterna mellan politiker och företag inom alkohol- och livsmedelssektorn, på samma sätt som redan skett för tobaksindustrin. Skyddar det beslutsfattandet från otillbörlig påverkan eller riskerar stora delar av näringslivet att stängas ute från den demokratiska processen?
I EPHI:s senaste rapport Vem får tala med Bryssel, undersöker rapportförfattaren Seth Engellau hur begränsad tillgång till beslutsfattare påverkar kvaliteten på de beslut som fattas i Bryssel.
Rapporten finns på både engelska och svenska


Om rapporten i Almedalen
Missa inte vårt seminarium om rapporten i Almedalen.
Datum och tid: Torsdagen den 25 juni kl. 13.00
Adress: S:t Hansgatan 47, Visby (innergården på Gotlands Bryggeri)
Gäster: Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet, Joar Forssell, riksdagsledamot för Liberalerna,
Katja Werner, Public Affairs & Kommunikation på Sveriges Bryggerier och Lars Appelqvist, vd Scan Sverige.
Samtalet leds av Marie Söderqvist och Henrik Jönsson
Rapportens huvudslutsats
Kärnfråga: Hur påverkar intressenters tillgång till EU:s beslutsfattare kvaliteten i beslutsprocesser, särskilt inom tobaks-, livsmedels- och alkoholsektorerna?
Rapporten argumenterar för att kraftigt begränsad kontakt mellan EU:s beslutsfattare och berörda intressenter riskerar att försämra beslutsunderlag, policyutfall och genomförande. Den drar slutsatsen att transparenta och reglerade kontaktytor behövs för att olika perspektiv och sektorsspecifik kunskap ska kunna vägas in.
Nyckeltal
- År 2022 använde 26,5 procent av EU:s vuxna befolkning tobak, jämfört med det globala genomsnittet på 20,9 procent. (Källa: WHO (2025), referens 6; rapportens sida 10.)
- Punktskattintäkterna från tobak uppgick till cirka 82,3 miljarder euro år 2017 enligt rapportens brödtext. (Källa: Europeiska kommissionen (2020a), referens 7; rapportens sida 10. I den återgivna referensen anges i stället 2016.)
- Tobakssektorn stod för över 1,5 miljoner arbetstillfällen i EU-27. (Källa: Tobacco Europe (2021), referens 8; rapportens sida 10.)
- Livsmedelsindustrin anges ha 1,2 biljoner euro i omsättning och 4,7 miljoner arbetstillfällen i EU. (Källa: FoodDrinkEurope (2024), referens 13; rapportens sida 11.)
- EU exporterade alkoholdrycker till ett värde av cirka 29,8 miljarder euro år 2024. (Källa: Eurostat (2025), referens 18; rapportens sida 13.)
- Vinsektorn bidrog år 2022 med omkring 130 miljarder euro till EU:s BNP, motsvarande cirka 0,8 procent av den europeiska ekonomin, och genererade cirka 2,9 miljoner arbetstillfällen inom EU. (Källa: EU Wine Market Observatory (2024), referens 19; rapportens sida 13.)
Vad undersöker rapporten om intressenters tillgång till EU?
Rapporten analyserar hur en striktare tillämpning av WHO:s riktlinjer kan begränsa kontakten mellan EU:s beslutsfattare och aktörer inom tobak, livsmedel och alkohol. Den fokuserar på hur tillgång till kunskap, information och erfarenheter från berörda aktörer kan påverka beslutsprocessens kvalitet.
Varför anser rapporten att intressentdialog kan bidra med kunskap?
Med utgångspunkt i Friedrich Hayeks syn på kunskap beskriver rapporten relevant information och erfarenhet som utspridd mellan många människor och verksamheter. Beslutsfattare kan därför missa sektorsspecifik kunskap om kontakten med berörda aktörer begränsas.
Vad visar fallstudien om tobak?
Rapporten beskriver hur kontakterna mellan EU-institutioner och tobaksrelaterade intressenter begränsades efter Dalligate-skandalen och en striktare tolkning av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll. Den framhåller också att tobaksprodukter inte är homogena och att skillnader mellan produkter kan vara relevanta för folkhälsan.
Vilka frågor väcktes kring Nutri-Score?
Rapporten beskriver kritik mot konsultationerna kring Nutri-Score, bland annat från medlemsstater, jordbruksproducenter, livsmedelsföretag och näringsexperter. Kritiken gällde bland annat metodologiska antaganden, jämförelser mellan produktkategorier samt hur kostmönster och traditioner beaktades; rapporten uppger att kommissionen senare pausade implementeringen.
Vad tar rapporten upp om alkoholvarningar i Irland?
Rapporten använder Irlands obligatoriska hälsovarningar på alkoholförpackningar som fallstudie. Den beskriver invändningar om begränsad tillgång till beslutsfattare och om varningarnas utformning, och uppger att implementeringen nyligen pausats och såg ut att bli tillbakadragen.
Vilken slutsats drar rapporten om reglerade kontaktytor?
Rapporten drar slutsatsen att transparenta och reglerade kontakter kan ge beslutsfattare möjlighet att ta del av olika perspektiv och relevant praktisk kunskap. Den betonar att detta inte innebär att en enskild intressent ska styra besluten, utan att avvägningar mellan konkurrerande intressen behöver kunna göras.
Vanliga frågor
Vad handlar rapporten Vem får tala med Bryssel? om?
Den analyserar hur intressenters tillgång till EU:s beslutsfattare kan påverka beslutsprocesser inom tobak, livsmedel och alkohol.
Vem har skrivit rapporten?
Rapporten är skriven av Seth Engellau.
Vad menar rapporten med en intressent?
En intressent definieras som en person eller grupp som är involverad i eller påverkas av ett beslut eller en åtgärd. Rapporten framhåller också att intressenter kan ha särskild kunskap och erfarenhet inom området.
Vilka tre sektorer behandlar rapportens fallstudier?
Tobak, livsmedel och alkohol.
Förespråkar rapporten en viss politik för dessa sektorer?
Nej. Rapporten säger att syftet inte är att förespråka en viss politik, regelverksutformning eller specifika policyutfall, utan att belysa hur begränsad tillgång kan påverka samspelet mellan beslutsfattande, kunskap och information.
Att tänka på när siffrorna används
Rapporten anger att den inte förespråkar en viss politik, regelverksutformning eller specifika policyutfall. Flera slutsatser uttrycks som risker eller möjliga konsekvenser. Siffra om tobakens punktskattintäkter anges i brödtexten som cirka 82,3 miljarder euro år 2017, medan rapportens återgivna källa beskriver intäkter år 2016.
Relaterat: EU:s hälsopolitik · Nikotin, snus och skadereduktion
